Saxofoner! Damkörer! Bobby tjuvstartar 80-talet. Det låter trots allt bra, men kanske lite ojämnt. Något har hänt med hans röst också. En gnällighet som han faktiskt inte har blivit av med ännu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Recensioner av Bob Dylan-skivor. Tyckande alltså, delvis baserat på andras tyckande. Skribenten har förstås lyssnat på alla skivor och uttrycker sina egna åsikter. Men vad är åsikter? Varför tycker vi si och så, och kan man bara bortse från alla hundratals recensioner av mer eller mindre normerande karaktär som man har läst genom åren? Det finns en kanonisk tradition kring Bob Dylans verk som är svår att frigöra sig från.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar